Intressant att Spielberg skulle gjort Interstellar. Då kanske smeten på slutet hade blivit lite bättre. Nu var det en halvtimmes eye roll efter att filmen borde slutat. Det var en besvikelse för så långt var det en riktigt bra film i mitt tycke.

Relaterat till det tror jag inte att detta blir en klassiker på samma sätt som 2001. Nolan måste knyta ihop allt så prydligt så att eventuella spirituella och existentiella kvarlevor dränks. Finns det någonsin några lösa trådar i en Nolan-film?

Ni nämner som hastigast Nolans eländiga kvinnoroller. Den här gången är det Anne Hathaway som i stora delar ersätts av Transformers som har lite skönt banter med Matthew McConaughey. Inte långt ifrån en Goldfinger-dask i ändan och ett “man talk”. Hon börjar som kompetent akademiker men blir snabbt bara en storögt trånande förespråkare för kärlek, för det är ju sådant som kvinnor bryr sig om. Jämför med Gravity där Sandra Bullock både har känslor och tekniskt kunnande.

Jag tyckte Interstellar var en otroligt snygg film, som dessvärre inte hade nåt annat att bjuda på. För mig kändes det mesta andra som varianter på gamla klyschor, som t.ex. Matt Damons karaktär (hur ofta har man inte sett den ensamma vetenskapsmannen som blivit lite koko?).

Sen vet jag inte vad det är med Nolan, av någon anledning tycker alla att han gör så smarta och svårförstådda filmer men för mig är de ju mer jag tänker på dem bara ok (om än snygga). Inception tex som så många lovordar som svår att fatta och smart, det är ju bara en stöt-film i flera lager.