Lego-filmen

Hade jag inte vetat någonting om filmen innan jag gick in i salongen så hade jag varit 99% säker på att det var Dan Harmon som stått bakom den. Att han försökt sig på att renodla och förenkla alla hans komplexa tankar och idéer så pass att de platsar i en barnfilm.

Men det är inte Harmon som står bakom det är Phil Lord och Christopher Miller (Rainy With a Chance of Meatballs och 21 Jump Street). Om man beskriver handlingen så är den väldigt Dan Harmonsk. Samtidigt som det är en hyllning till, bland annat, “Den utvalde”-filmer så ger den också den typen av film en liten känga.

One day a talented lass or fellow… A special one with a face of yellow… Will make the Piece of Resistance found… From its hiding refuge underground… And with a noble Army at the helm… This Master Builder will thwart the Kragle and save the realm… And be the greatest, most interesting, most important person of all times… All this is true, because it rhymes.

Detta “wingades” av en av huvudkaraktärerna, Vetruvius (Morgan Freeman), i öppningsscenen och beskriver handlingen ganska bra. En helt vanlig byggarbetare vid namn Hemmet (Chris Pratt) hittar “The Piece of Resistance” men är han verkligen “den utvalde”? Är det hela bara ett misstag? Är det verkligen han som ska lyckas stoppa Lord Business (Will farrell)? Det låter som en klyschig story. Och det är nog meningen, för då kan storyn göra intressanta vändningar. Vilket den också gör. Allt med oerhört välgjorda effekter (ALLT är lego; eld, vatten, himlen; Allt), högt tempo, välskriven dialog och välskriven handling.

Det som jag tycker är märkligast med filmen är hur den över huvud taget kan ha fått bli gjord. Den är så kompromisslös (hur kompromisslös nu en barnfilm kan bli) och självmedveten. Ingen studiorepresentant verkar ha gått in och sagt “nej, så där får inte Batman säga” eller “Green Lantern får inte vara så där töntig”. Sidokaraktärerna från alla möjliga franchises inte bara gör cameos i filmen utan tar plats och spelar roll. Många av dem gör säkert debut på vita duken i den här filmen. Till skillnad mot filmen Wreck it Ralph där TV-spelskaraktärerna bara gör snabba cameos men där de inte verkar vågat göra något utav dem.

Att riffa på Batman, The Matrix, Toy Story eller Sagan om ringen är ju något som gjorts till leda och jag trodde inte man kunde hitta så många fler infallsvinklar men Lego-filmen lyckas tametusan med att inte bara replicera alla klassiska Matrix-scener. Satt hela tiden och väntade på att tiden skulle stanna och kameran panorera runt dem. Men icke.

Lego-filmen är kanske ingen perfekt film men det känns som om producenterna litat på Lord och Miller. Vilket gör att vi sluppit exempelvis förväxta järnspindlar i tredje akten.

Johan

Föredetta poddare i "Har du inte sett den?"-podden, Buffypodden och Shinypodden. Sporadisk skribent.