Den falske draken är “släckt” och förs inför ledaren för Aes Sedai. Med självgoda förolämpningar får han hela salen att dra efter andan.

Den falske draken är “släckt” och förs inför ledaren för Aes Sedai. Med självgoda förolämpningar får han hela salen att dra efter andan.
Avsnitt 5 är inte det muntraste av avsnitt. Mellan två begravningar lyckas man göra plats åt både självmord, självhat, manshat och tortyr. Men det gör också att topparna blir högre. Trots att Perrin inte blev en galen varulv (mer en butterulv) så var det befriande (pun intended) att se honom bita från. Härligt att träffa en charmig karaktär som inte försvinner i samma avsnitt (ogieren Loial). Och härligt att Nyaneve fick träffa lite vänner.
Wheel of Time gör det igen. Vi får lära känna en ny intressant karaktär. Men det är ännu en gång bara en sommarromans för det känns inte som om vi kommer få hänga mer med Logain nu.
The fellowship is broken! Och vi får nu följa tre skilda äventyr. Har grupperat mina tankar kring avsnitt i samma anda.
Det finns en fransk specialitet där man dränker en sparv i konjak, rostar den och serverar den hel. Gästerna har ett skynke över huvudet under måltiden för att “dölja sin skam och/eller njutning” för att parafrasera Succession. Med denna spektakulära måltid introduceras en ny big bad i Wheel of Time-universat. Fast med skillnaden att Eamon Valda (Abdul Salis) döljer varken skam eller njutning.
Att streamingtjänsterna slåss om att lyckas göra nästa Game of Thrones har gjort att alla vi fans hamnat i en riktig sofformad guldsits. Fantasyns urkälla är under produktion (sagan om ringen) och redan nu kan vi äntligen börja följa ett av Sagan om ringens motreaktioner; Sagan om drakens återkomst (The Wheel of Time).
Första gången jag såg Cowboy Bebop så tyckte jag huvudkaraktären Spike var det ballaste i hela rymden. Men håller Cowboy Bebop att se om nästan 20 år senare?
Continue reading