Alla inlägg av Carl

Om Carl

Förutom att skriva om film (helst asiatisk) så är han grym på att kvalitetssäkra övriga skribenters texter. Carl är aldrig bitter (även om det kan verka så).

Victoria & Abdul

Hur tar man sig an en kontroversiell historia om en drottnings vänskap med en kulturellt oacceptabel undersåte? Stephen Frears har onekligen valt att vinkla det som en invandrarvänlig näsknäpp för självgoda Brexit-nollor som blir förnärmade av att mörkhyade invandrare hotar deras privilegier. Möjligen sticker detta tema bara ut i nutiden och det genuina intresset för en spektakulär historia kanske känns av tydligare om några decennier när den politiska agendan ser annorlunda ut. Då kanske man kan syna den obekymrade inställningen filmen har till kolonialväldet som sådant. Det finns nämligen inget spår av att den välvilliga drottningen skulle vara annat än en välsignelse för de indiska provinserna. Continue reading

Valerian

När man är uppfödd efter 70-talet är det lätt hänt att man har Star Wars som ett riktmärke för fantasifull äventyrsfilm. Kanske är även rymdoperan min generations lättillgängliga genre för utforskande av filosofi och politik. Ibland blir det lite segt när det politiska innehållet tar för mycket plats eller när världsbyggandet inte känns nytt. Men när syskonen Wachowski knåpade ihop Jupiter Ascending för några år sedan var känslan att publiken inte längre är öppen för nya världar. Detta bådade inte gott för Luc Bessons försök att filmatisera seriealbumen om Valerian och Laureline, trots tidigare framgångar med snarlika Det femte elementet. Continue reading

Atomic Blonde

Det talas gärna om tragiken i att midbudgetfilmer inte längre blir gjorda i dagens amerikanska filmekonomi, så när det dyker upp en sådan på biorepertoaren blir den naturligt uppskattad. Det är dock inte alltid det är guldkorn utan det kan snarare vara en varningsflagga när det är någon stor skådespelare som svindlat till sig pengar för att få filmatisera en favoritbok. Continue reading

The Mummy

Det är kanske naturligt att den sista filmstjärnan är den som försöker skaka liv i Universals gamla monster och klä dem i en modern franchise-dräkt. Förhandstipsen tyder på att Tom Cruise borde behållit balsameringsvätskorna åt sig själv, men vi väljer att lätta på bandagen och kika vad som finns under. Continue reading