As a team

Shinypodden

Avsnitt S01E06: Denna vecka avslutar vi Phase 2 med Avengers: Age of Ultron och Ant-Man. Båda filmerna kom ut 2015.

Ni kan läsa mer från grabbarna här… Johans blogg, Carls Letterboxd, Henkes blogg

Tack Niklas Lundqvist för vinjettmusiken!

Show notes

Avengers: Age of Ultron

  • Thor in the Norn cave deleted scene (youtube)
  • Neville Chamberlains “Peace for our time” (wikipedia)
  • Diskussion om “Peace in our time” på imdb trivia
  • Hemläxa till nästa gång “Vad har Vision för allegoriskt värde här?”
  • Betyg:
    • Johan: 2.5/5
    • Carl: 2/5
    • Henke: 4/5

Ant-Man

  • Edgar Wrights filmer; Cornetto-trilogin, Scott Pilgrim vs. The World, Paul
  • Betyg:
    • Henke: 2.5/5
    • Carl: 2.5/5
    • Johan: 3/5
avatar Henrik Tronstad Värd
avatar Carl Sandell
avatar Johan Ander
Henke

Film- och tvserienörd med extra intresse för science fiction, American Independents och komedier.

  • Gillar också scenen med tåget som bara tippar. Påminner lite om hur de skiftar perspektiv i Better Call Saul. När brorsan med “elallergi” ska hämta tidningen https://www.youtube.com/watch?v=y0HweGIHhsY vs https://www.youtube.com/watch?v=muYbXyYxd5E
    Nästan lite Jossigt att punktera alvaret på det viset va?
    // Skohorn

    • Helt klart kul scen med lilla tåget. Passar perfekt i en ren komedi. Skaver lite för mig då scenen är i en MCU-film. Gillar mer när det finns en gnutta allvar i botten.

      Har inte sett Better call Saul…

      • “Har inte sett Better call Saul…”
        Inte så jättespoiligt klipp om det var det trippelpunkterna hintade åt 😛

        • Hehe, nej faktiskt inte. Mer att jag inte har sett serien så jag tror inte att jag skulle fatta det roliga. Sorry för eventuellt obehag.

    • Japp, samma känsla där helt klart, när hon tittar på “dåren” från sitt fönster och det är helt tyst.

  • Sofia

    Generellt:
    Jag väger upp min snabbhet från förra veckan med senkomna kommentarer den här gången 😀

    Liksom Henke kanske uttryckte sig drastiskt for the sake of argument kring humornivån hos de som gillar Guardians of the Galaxy tog jag mig friheten att göra detsamma i kommentarerna förra veckan. Så för att förtydliga: ja, jag är medveten om att det finns många olika sorters humor. Jag tror mig också veta att Henke inte per automatik dissar alla som inte har samma humor som han själv 😉

    Feel free att prata så länge ni vill om varje film (jag känner mig generös idag…) Självklart inser jag att det dessutom i det här fallet absolut finns mer att säga om Ultron än Ant-Man.

    Om ni inte redan spelat in nästa avsnitt, skulle ni kunna säga ett par ord om de här olika faserna? Jag har hunnit glömma bort vad de innebär.

    • Carl

      Vi är lika feedbackkänsliga som Tony Stark och vem det nu är som styr över fontänen på Storängstorget.

      Sista avsnittet spelas in på onsdag, så då får vi säga något om faserna. Instinktivt vill jag säga att Kevin Feige delar din förvirring.

      • Det blir ju faktiskt ett par ord om faserna i nästa avsnitt. Ett par förvirrade sådana 😛

    • Faserna betyder ingenting. Nån sorts metadata lagt ovanpå filmerna för att allt ska verka mer spännande än vad det är.

  • Sofia

    Ultron:
    Jag minns inte stort mer än den svävande staden, Scarlet Witch och att jag gillade den här uppföljaren bättre än första Avengers.

    Men nu när ni pratar om den scenen: visst känns det ganska typiskt att det ska vara Black Widow (ie kvinnan) som sörjer att hon inte _kan_ få barn och Hulken (ie mannen) som inte vill ha barn? Dessutom: kan de inte bilda familj utan kids? Eller gills det inte då?

    Jag har svårt att tänka mig att tanken med citatet ”Peace in our time” skulle hänvisa till något mer än den än så länge vanligaste uppfattningen av det, dvs ett tecken på naivitet eller möjligen en vilja att blunda för ett oundvikligt hot.

    • Carl

      Om hon kunde så skulle hon vilja. Disney kan acceptera henne som det monster hon är, men hon har ändå ett gott hjärta. Hon har ju ingen genetisk defekt som Hulken. Om man i god nyliberal anda släpper tanken på något övergripande koncept om gott och ont så är det väl rimligt att en av hörnstenarna i Disneys moralfilosofi är att skapande av barn är mänsklighetens enda syfte. Dessa är ju kassakorna som skall mjölkas av bolaget. Känns tryggt att det är Disney som lär ut etik och moral till framtida generationer.

      • Sofia

        Det har de väl gjort sedan Snövit? 😉

        • Carl

          Konkurrensen var väl lite hårdare längs vägen ändå. Fast både hippies och sossar kanske gick Disneys ärenden. Fräckt om de byggt MCU som en allegori där Hydra representerar Disney själva.

    • Jag tolkade det inte som att Banner inte vill ha barn. Han ville nog visst ha barn (eller inte, det sas inget om det). Det som jag läste in var att han helt enkelt inte kunde ha sex eftersom han blev grön då. Det hintas om det i The Incredible Hulk. Lite som Angel alltså.

      • Sofia

        Aha. Ja, för själva barnalstringsprocessen är ju inga större problem att fixa på annat sätt… Och Black Widow kan inte både ha sex och sjunga Hulk-vaggvisan på samma gång? 😉

        • Alternativt så insåg (eller ansåg) Banner att det var ohållbart att ha barn i närheten så länge det finns risk att han blir grön. Det var väl typ därför han försvann i slutet av Ultron.

          Men alltså, jag håller ju om att scenen inte alls funkade och den repliken Black Widow sa kände väldigt fel.

          • Carl

            Kanske ännu mer ohållbart att få ett Hulk-barn. Tänk den som tonåring…

          • Haha, av nån anledning tänkte jag inte på den lilla detaljen. 😉

    • Håller ju egentligen med om att dialogen mellan Nat och Bruce blev helt galen. Antar att jag ville erbjuda en annorlunda tolkning, en tolkning som inte utgår från att det är uselt manus bara.

      Tror också att du har rätt känsla när det gäller det historiska citatet. Men tycker i alla fall att spaningen som man kan läsa om på imdb-trivian om påverkan på WWII var av intresse.

      Kul att du gillar (gillade) Ultron mer än Avengers. Jag går inte så långt men Ultron fick upprättelse i mina ögon nu igen i alla fall.

  • Sofia

    Ant-Man:
    Med tanke på att Rudd _kan_ spela roller på ett annat sätt är jag mer benägen att förlägga den här filmens problem till en regissör som kanske inte är världsbäst på personregi och som dessutom fått ärva ett manus från någon som har en väldigt egen stil. Plus en superhjälte som (vilket ert samtal också antyder) har svårt att undgå ett löjets skimmer över sina krafter.

    Med det sagt minns jag en helt ok underhållande rulle där den stora behållningen låg i just kontrasteringen mellan stort och litet. Det funkade ju redan i The Incredible Shrinking Man…

    • Carl

      Känns som en brist att inte ha sett det guldkornet. Vår research brister lite.

      • Sofia

        Klart sevärd, med ett jäkligt flummigt slut.

    • Jag älskade kontrasten mellan stort och litet. Tyvärr fick jag nog inte fram det ordentligt i snacket. För mig var det här en rolig och underhållande rulle, som ändå sjunkit lite om man jämför med biovisningen då jag njöt mest hela tiden.

      • Sofia

        Jodå, jag tyckte det blev väldigt tydligt att du gillade kontrasten. Men det kanske var för att vi var på samma våglängd där?

        • Jag kände lite att jag inte fick fram tillräckligt mycket att jag gillade filmen som helhet, där en av delarna var kontrasten.

    • Tror också att vissa filmer och/eller skådisar är mer beroende av regissörens handlag. Personligen rankar jag dock inte Rudd jättehögt. Han är mer charmig än bra som skådis kan jag tycka. Jag gillar ofta att se honom men han står sällan ut bland skådespelarna. Vilka är dina favoritfilmer med honom? Speciellt om du har några exempel där han lyfter en hel film på sina axlar, om jag får uttrycka mig i bildspråk?

      • Sofia

        Mja, jag vet inte om jag har någon direkt favoritfilm. Tänkte mer på att du kommenterade att du upplevde att han ändå klarade av det du efterlyste i en film som Role Models.

        • Ok, jag blev nyfiken om du hade några andra exempel att dela med dig av… 🙂

          • Sofia

            Nå, jag ska väl erkänna att den typen av filmer som Rudd blivit känd för på senaste åren sällan är några favoritfilmer för min del 🙂